Penningtvättsregelverk i förändring – ökat fokus internationellt och nationellt

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (När det i fortsättningen talas om penningtvätt avses även finansiering av terrorism om inget annat sägs) har från en relativt blygsam nivå under början av 90-talet undan för undan getts en alltmer ökad betydelse och omfattning. I nuläget räknas åtgärder mot penningtvätt som ett högprioriterat område och antalet kategorier av verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättsregelverket och står under tillsyn inom såväl den finansiella sektorn som den icke-finansiella sektorn har stadigt ökat. Detta gäller både i Sverige och internationellt.

Sverige som medlem i ledande internationella organisationer och organ såsom FATF, FN, EU, IMF, Världsbanken, Europarådet, Baselkommittén för banktillsyn, Transparency International m.fl. har att implementera denna kraftigt ökade ström av nya och ändrade regelverk mot penningtvätt.  Under senare tid har även de tre europeiska tillsynsmyndigheterna EBA, ESMA och EIOPA mandat att ta fram riktlinjer och guidance av olika slag bl.a. inom penningtvättsomådet.

Vad är då på gång och vilka trender kan skönjas inom?

Både volymmässigt och utifrån införande av ökade krav har en väldig utveckling av regelverk och omfattningen av nya och ändrade regelverk inom penningtvättsområdet skett under senare tid. Som ett illustrativt exempel kan nämnas regeringens proposition 1992/93:207 som lades fram i mars 1993 och avsåg Sveriges implementering av EU:s första penningtvättsdirektiv. Propositionen omfattade 38 sidor och EU-direktivet omfattade 18 artiklar på 6 sidor. 2015 års penningtvättsutredning som nyligen lade fram betänkandet SOU 2016:8, ”Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism – fjärde penningtvättsdirektivet  – samordning  – ny penningtvättslag – m.m.”  omfattar cirka 1180 sidor och EU:s fjärde penningtvättsdirektiv omfattar 69 artiklar på cirka 40 sidor.

Genom det fjärde penningtvättsdirektivet ska ett mer långtgående riskbaserat förhållningssätt appliceras vid tillämpning av penningtvättsregelverket (supranationell nivå, nationell nivå, tillsynsmyndighetsnivå och verksamhetsutövarenivå)  samtidigt som ett riskbaserat förhållningssätt enligt direktivet och det svenska förslaget SOU 2016:8 synes leda till viss ökad osäkerhet och därmed ökat behov av tolkningsstöd jämfört med nuvarande reglering.

FATF:s  s.k. 40 rekommendationer samt tolkningsnoter och bilagor har också utvidgats kraftigt i sin senaste version från 2012. Detsamma gäller regelverk från andra organisationer samt privata aktörer såsom Wolfsberg-gruppen.

Därtill är inte alltid de internationella regelverken mot penningtvätt harmoniserade vilket medför vissa tolkningsproblem när de internationella standardsättarna valt olika lösningar inom samma delomåde.

Penningtvättsfrågorna har numera också mer utsträckt beröring till andra rättsområden vilket ytterligare ökar komplexiteten. Här kan nämnas regelverk ang. straffrättsliga frågor, internationellt samarbete och informationsutbyte, skattefrågor, integritetsfrågor såsom den nu aktuella dataskyddsförordningen och hur den ska tacklas visavi penningtvättsfrågorna, konsumentaspekter m.m.

En annan fråga av intresse är vad läckor som Panama Papers kan medföra i fråga om regleringar och åtgärder.

Återstår också att se vad FATF kommer att säga i den kommande rapporten om Sverige som avser den fjärde ronden av ömsesidiga utvärderingar rörande  medlemsländernas uppfyllande av FATF:s 40 rekommendationer m.m. Ett fokus i dessa utvärderingar är numera också effektivitetsaspekten i FATF-medlemmarnas tillämpning.

 

Thomas Grahn

Jurist/Senior advisor vid konsultföretaget Thomas Grahn AML Consulting

Thomas har tidigare arbetat vid Finansinspektionen under många år med bl.a. frågor rörande åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt deltagit i det internationella arbetet inom EU, Financial Action Task Force (F ATF), Europarådet och andra organisationer.

Medförfattare till boken Åtgärder mot penningtvätt m.m. – en praktisk vägledning och kommentar, Norstedts Juridik 2010

Mångårig erfarenhet som kursledare, ordförande och föreläsare vid kurser och konferenser i Sverige och internationellt inom AML-området

 

Håller i kursen: Penningtvätt

 

 

 

 

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *